Fredag natt 01.30. Får en körning någonstans mellan Bandhagen och Högdalen. Det är ett stort sällskap så de har beställt två bilar. Fyra personer hoppar in i min bil. De vill åka till Soho (Medborgarplatsen). Killen som sätter sig i framsätet tittar på mig och säger: Jag känner igen dig! Ja den har jag hört några gånger tänker jag och svarar jaha..Efter att de i baksätet kommit på vem jag är och jag fått vända mig om några gånger frågar killen: Varför kör du taxi? Ja, tänker jag..varför gör jag det egentligen? Bortsett från tiderna så tycker jag att det är fan ganska kul och sedan är det för att jag måste. Jag har inget annat jobb just nu....avlönat alltså. (Jobb har jag hur mycket som helst) Men jag svarar: för att jag är delägare i företaget och vill ha tillbaka pengarna jag investerat så jag kan investera dem i något annat. Vi fortsätter samtal om allt från hårdrock till att jobba med människor och hur kul det är att köra taxi en helgkväll. ..och det är rätt kul. Jag älskar mötet med nya människor och dessutom får jag träffa alla de sorter.
På dagtid så är det mest kriminella som vill lägga av, kriminalvårdare, behandlingsmännikor och en och annan polis jag träffar. I taxin träffar jag allt från Italienska turister som är här för att ragga blondiner till sura tanter (fast inte så mycket på kvällstid då då).. och utmaningen är naturligtvis att få dem på gott humör.
Någon kväll tidigare i veckan hade jag kört en kille och hans flickvän och de satt och pratade med varandra utan att tilltala mig förrän i slutet av resan när killen kände igen mig. Han började fråga saker och gamla tider och tv program mm Sedan visade det sig att han var polis;) Favoritkunderna är givetvis unga killar och tjejer för det är ju de jag jobbar med och de är naturligtvis gladast att åka med mig.
När jag ser tillbaka på mitt liv - särskilt med fokus på perioder som aktiv kriminell så tänker jag nog att jag kört taxi hela livet. Med lite tillbehör som både polis och ambulans också - i allafall i mitt eget huvud. Någon gång i 20 års åldern sa någon till mig att jag borde bli ambulanskille för då kan jag både köra fort, lagligt och rädda världen som jag redan då hade drömmar om. Såhär i efterhand kan jag väl konstatera att få vara taxichaufför är åtminstone halvvägs.
För en som var utan körkort i 12 år så är det med inte så lite stolthet som jag bär på min taxilegitimation.
Just nu är jag i någon form av vägskäl i livet där min fru flyttat till andra sidan stan (från att ha bott på andra sidan gatan) och jag slutat jobba på Fryshuset. Så länge jag nu lider av att hon är så långt borta ifrån mig och jag funderar på vad nästa steg i mitt liv ska bli så fortsätter jag att ägna mig åt välgörenhet dagtid och köra taxi kväll-/natt.
ps/Det är meningen att man ska göra reklam här på bloggarna så då berättar jag att det är taxi 020 jag kör för./ds
Erik Lannerbäck
Om mig
- Ung Utveckling Erik
- Hägersten, Stockholm, Sweden
- I grunden en människa med en kärleksfylld syn på medmänniskor. I vart fall jag inte är hungrig och trött. Då händer att jag låter mina känslor ta över, vilket ALDIG. varit konstruktivt och inte heller tryggt för min omgivning. Idag är min övertygelse attjag är en godare, mindre dömande person som strävar efter allas gott för mänsklighetens vinst.
8 kommentarer:
ööö varför har du inte svarat när man has ringt och så för vill bara veta det erik mvh Sanna fruängen
Hejsan!
Mitt namn är Nikolina Rosgardt och jag går sista året på Drottning Blankas gymnasieskola i Falkenberg med inriktning Skydd och Säkerhet.
Tillsammans med två klasskompisar, Frida och Olivia, skall vi skriva ett projektarbete som handlar om fängelser.
I vårt projektarbete vill vi bland annat ta reda på hur det är att sitta i fängelse, hur det är att jobba inom kriminalvården
samt om det finns något som borde förbättras med dagens svenska fängelser. Vi vill även göra en jämförelse med
vårt lands fängelse och utlänska fängelse. Vilka är skillnaderna, vilka är likheterna och vad borde vi ta lärdom av?
För att få kunskap och bättre förståelse om ämnet så vill vi, utöver information på internet och liknande, träffa och
prata med människor som har goda kunskaper och erfarenheter av att arbeta på fängelse samt även prata med människor som
har suttit inne eller möjligvis som i nuläget sitter inne. Allt detta för att få så mycket kött på benen som möjligt och få en bredare
bild av hur det faktiskt är i dagens svenska fängelser.
Det är därför vi nu tar kontakt mer er i hopp om att intervjua dig om dina fängelsetider.
Tack på förhand,
Nikolina Rosgardt
rosgardt@hotmail.com
Trevlig blogg. Lycka till på din nya stig...
Fin blogg!!!
Kolla av in min ;)
http://densannaverkligheten.blogg.se/
Skulle bara säga att du är en stor inspiration för mig, hittade din blogg igenom flashback, kollade runt där på dokumentärer om organiserad brottslighet.
"Livet efter brott" kom upp, har sett flera grejjer med dig, du är riktigt bra ! Fortsätt som du gör, lycka till i framtiden, kommer fortsätta läsa din blogg.
Det är såna som du som hjälper mig att vara drogfri =]
Föressten, går du på AA\NA möten något idag ? Många skulle bli hjälpta av att höra där på såna möten också tror jag =)
Såg nu att jag skrivit lite konstigt i sista kommentaren.Jag menar att många skulle bli hjälpa av att höra dig prata på AA\NA möten, för du är en sådan som varit med om mkt skit, och tagit dig ur det med bravur. Ja, nu har jag lämnat 3 kommentarer, nu ska jag fan sova ! =)
Tjena Erik!
Det är en styrka att läsa dina inlägg i din blogg!
Trillade in här av en ren slump och blir förvånad samtidigt imponerad av vad man kan lyckas med bara man vill. Sitter själv idag med aggressioner osv mot samhället.. Gjort en kort volta tidigare och känner att tiden innanför murarna börjar närma sig igen!
Men då läser man detta, att man, bara "försöker" kan ta sig vidare trots motgångar.
Dom som har dig i sin närhet kan skatta sig lycklig! Det är sånna som du som bygger vårat samhälle på ett bra sätt!
Take care!
Skicka en kommentar